En yrkesutbildning är, precis som namnet antyder, en utbildning som leder fram till ett visst yrke. Här handlar det framförallt om praktiska yrken som elektriker eller VVS-montör. Många av dessa utbildningar läser man på gymnasienivå, inom ett de tolv nationella yrkesprogrammen som erkänns av Skolverket. Tanken är att den som läst ett yrkesprogram ska vara redo att påbörja sitt arbetsliv direkt efter studenten, till skillnad från de som har siktet inställt på yrken som kräver akademisk utbildning. Yrkesprogrammen ger dock grundläggande högskolebehörighet, så det går att sadla om även efter gymnasiet.

Större bredd på yrkesprogrammen

Ändå är det många kritiker som menar att det inte räcker. De vidhåller att flera yrkesutbildningar måste breddas för att göra det enklare för människor att anpassa sig till nya förutsättningar på arbetsmarknaden, och för att se till att de som vill växla karriär också kan göra det. Det är en något svår balansgång för skolsystemet att tillhandahålla yrkesutbildningar som har stor ämnesbredd utan att för den skull tumma på förmedlandet av yrkesspecifika kunskaper. Kanske är det just farhågan att skolan inte ska klara av den balansgången som gör att allt färre söker sig till gymnasiets yrkesprogram. 2015 var det 34 procent av de sökande som hade ett yrkesprogram som förstahandsval, flera procentenheter färre än föregående år. Dessutom finns ett annat bekymmer med yrkesprogrammen, nämligen att det alltid är betydligt fler pojkar än flickor som söker sig dit trots den myckna kraft som har lagts på att öka jämlikheten i svensk utbildning.

Yrkesutbildning på högskolenivå

Det finns även yrkesutbildningar på vuxennivå. Förutom de av gymnasiets yrkesprogram som man kan läsa på komvux finns det särskilda yrkesförberedande högskoleprogram. Fram till 2013 kallades utbildningsformen kvalificerad yrkesutbildning (KY), men efter omstruktureringar av utbildningssystemet uppgick KY-utbildningarna i den nya yrkeshögskolan. Utmärkande för de nya yrkeshögskoleutbildningarna är att de utformas i samarbete med arbetsgivare så att studenter verkligen lär sig de färdigheter som efterfrågas. Det innebär också att åtminstone en fjärdedel av utbildningstiden ska gå åt till praktik på arbetsplatsen, vad som kallas Lärande i arbete (LIA). Tanken är inte bara att förankra teoretiska kunskaper i praktiken, utan också att de som går en utbildning tidigt ska kunna knyta kontakter med möjliga arbetsgivare. En yrkeshögskoleutbildning är vanligtvis mellan ett eller två år lång. Det gör utbildningarna till ett bra alternativ för den som vill få spetskompetenser men ändå snabbt komma in i arbetslivet. Hur pass lyckad reformen blir får tiden utvisa.